“Allt jag villat uppnå i livet har jag gjort utom att ta flygcertifikat och komma in i Guinness Rekordbok. Flygcertifikatet har jag lagt ner” – “Römålaren” 74 år
En saks värde höjs radikalt om det har en bakomliggande historia och i dag har jag hittat en riktig dyrgrip ur detta perspektiv. Sedan några timmar pryds en av Gula Villans väggar av ett hjorthorn som harmoniserar mot den mörkbruna träsköld den monterats på.
När det kommer till djurtroféer och en bra bakomliggande historia så ska den innehålla ett jaktlag, en lång tid i skogen, lägereld och minst ett vapen. Inget av detta finns kopplat till dessa horn istället handlar det om något så osexigt som en viltolycka eller en roadkill om man vill krydda till det lite med utländska. Nej det är något så ovanligt som en person, “Römålaren”, som har adderat ett oerhört värde till denna väggprydnad.
Det hela började med en yrkesrelaterad road trip där slutdestination för dagen var att träffa en enreprenör som skulle hjälpa mig att avveckla en gammal butikslokal samt stämma av en lista med den lokala butiken.
Väl där möts jag av en man jag inte sett förut, som presenterar sig och säger att han hört att vi ska riva ut inredningen och att han skulle vilja ha ett av glasskåpen att ställa sina pokaler i. Sedan berättar han, bara i förbifarten, att han är borglig vigselförrätare, kör rally och att han igår blev hedersmedlem i det lokala parti han för tio år sedan var med och startade. Sedan undrade han om jag hade några reklampennor för han skulle in i Guinness Rekordbok. Mycket udda person som jag då redan glömt bort namnet på men entreprenören, dennes medarbetare och fastighetsägarrepresentanten verkade känna honom och refererade till honom som “Römålaren”
I sedvanlig ordning så hade jag sökt igenom blocket.se efter intressanta inköp efter vägen för att utvinna synergier mellan våra behov och klimatets dito. Jag hade funnit ett par älghorn som endast innebar en alternativ resväg hem, vilket jag vädrade för min kollega i den lokala butiken. Denne sa att om jag skulle ha ett horn borde jag kontakta “Römålaren” det inte han har det har ingen. Han målades upp som en saksamlare utav rang som ägde en flertal lador med prylar och den filantropiska bisysslan att köra hjälpsändningar till Estland.

En av tre rallybilar, killen är fortfarande aktiv, pokalerna i bakgrunden är från de senaste fyra åren.
Åter denna “Römålaren”, jag började bli minst sagt nyfiken på denna människa, fick hans nummer och slog honom en signal och frågade om han hade några älghorn. Det hade han inte men däremot ett par mycket respektabla hjorthorn. En kille som refererar till ett par horn som respektabla måste man träffa. När jag frågar vad han vill ha för dem blir det alldeles tyst i andra änden och efter ett tag säger han.
“Du har inget du vill byta? Det är så jobbigt att sätta pris på saker, säljaren vill alltid ha så mycket som möjlig och köparen så lågt pris som möjligt.”

Tage Erlanders gamla bil och tillika Olof Palmes gamla fortskaffningsmedel när han var på Harpsund
Jag fick vägbeskrivning och åkte hem till honom direkt och han visade sig bo i ett stort hus med ett flertal stora lador och garage utanför. Han bjöd in mig och visade in mig i vad som verkade vara hans arbetsrum och visade upp sin stolta samling av jakttroféer som han stoppat upp. Det mesta från mindre minkliknande djur till älg fanns representerat i samlingen. De ytor som inte täcktes av djur täcktes av en massa plaketter av olika valörer från olika tävlingar så som Wasaloppet till Gotland Grand National. Killen visade sig vara 74 bast, började köra Enduro när han var 55 år och sedan dess kört nämnda tävling tio gånger.

Det blev inget flygcert men det hindrar inte att man kan äga ett flygplan.
Utöver detta visade sig han varit med om det mesta och lite till. Vi gick ut till ett av de stora garagen och där inne mötes jag av allt som tänkas kan. Mannen körde rally och där inne stod hans tre stycken VW-bubblor i rallymundering och en hel hög med pokaler. Detta blandades upp med den sista tillverkade UR-Quattron som han importerats i hans namn och kom med ytterligare en plankett som han stolt visade upp. Bilen luktade fortfarande nytt, hade inte en repa och hade endast gått 600 mil där majoriteten av turerna varit mellan detta garage och besiktningen.

En gammal Rolls Royce från -34 som var i så gott som orginalskick
Ytterligare fordon som stod där var en gammal Amason, Tage Erlanders gamla amerikanare, en Rolls Royce från -34 och ett flygplan som någon entusiast hade byggt en gång i tiden och som faktiskt hade varit uppe i luften. Där stod också den T-Ford som utgjorde starten på allt detta

Rollsens motor var den mest komplicerade av alla motorer som inhystes i garaget och det var några stycken
Men det mest iögonfallande var nog alla de reklampennor som låg staplade i stora plastbackar och i två stora antika badkar. Det är dessa som ska ta denna man till Guinness Rekordbok som är det sista att uppnå efter att han lagt ner det där med flygcertifikat.

En del av alla de pennor som ska leda till en plats i Guinness rekordbok.
Efter en hel hög med intressanta historier som innefattade allt från Kungligheter till Johannes Brost som varit i samma garage och signerat gästboken, så fick jag ett par hjorthorn i näven. De var minst sagt respektabla och på frågan om vad han ville ha så var han benhård han ville byta mot något. Att jag inte visste när jag skulle komma nästa gång eller vad jag skulle byta med, var av underordnad betydelse. Jag kom på att jag har en hyggligt stor domkraft som ingick i husköpet och som är för att lyfta järnvägsslipers med. Han tyckte det var en ypperligt bra grej att ha då han skulle lyfta upp taket på en av de gamla timmerbodarna som stod på gården.

Ny vy när man kliver in i Gula Villan...
Innan jag åkte blickade jag ut över de stora ladorna och frågade om de var lika fullproppade varpå han berättade att han genom åren fyllt några lador och därför fått köpa fler gårdar. Något som hade låtit ganska otroligt om det inte vore för att min kollega just berättat detta. Jag fick en snabbgenomgång av olika ägodelar där bland annat landets högsta stegbil ingick med en stege på över 45 meter ingick.

... ett stycke hjorthorn som någon förtjänstfullt kört ihjäl
Den här mannen och mångsysslaren gick rakt in i mitt hjärta och när jag får tillfälle ska jag definitivt ta med den önskade domkraften och alla reklampennor jag kan komma över tills dess. Jag förbannar mig grymt mycket att jag inte tog med kameran just denna resa, så den kommer följa med nästa gång. När det blir är oklart just nu men om du har några reklampennor som ligger och skräpar så tar jag gärna dem, de kommer gå till något bra.
Vad som dock är klart är att varje gång jag tittar på våra grymt estetiskt tilltalande hjorthorn så kommer jag att tänka på denna oerhört inspirerande man på alla sätt.