Men när jag tittar på mäklarbilderna jag fick idag och jämför med dem jag sparade från annonsen när vi köpte, så vittnar det om något annat.

Vi har fått en del gjort ändå?

Annons kommer ut om några dagar, är det någon som är intresserad så är det bara att tjoa till.

Tilda och Edvin verkade väldigt glada av att hänga med oss och jag tror jag har lyckats skapa lite personkult kring mig själv där.

Elias gjorde sin premiär utomhus och var helt exalterad över att få röra sig i ett oändligt stort “rum”. Han sov bra de nätterna efter hektiska träningspass där han lärde sig att krypa i trappor samt att äta löv.

Han visade också prov på att kunna bli en framtida politiker när han 1:a maj till ära äntrade “talarstolen”

En kanonhelg kan tyckas, och det var det med undantag för att mäklaren kom och grusade vår vistelse med att lägga upp planer för försäljning av Löfstahof. Det kom förvisso inte som någon överraskning att han skulle dyka upp. Vi hade bokat tid och beslutet att sälja har varit tagit ganska länge och var ett relativt enkelt beslut att ta då det ligger en dränering och delar av en bergvärme nerkörd i stugan.

Ett annat beslut än att sälja skulle förmodligen göra att det enda som stod mellan oss och någon av  reklamkanalernas CRS-produkter som Lyxfällan eller liknande, skulle vara ett paket Marboro light om dagen och lite taskig hy.

Detta till trots kom den där sentimentala känslan som en total överraskning när den slog till. Kunde inte riktigt föreställa mig att det skulle ta så hårt att ta steget från teori till handling när det gällde att avveckla sommarstugan, men det gjorde det. Nu har vi i alla fall satt igång processen och tagit hem första lasset. Mer blir det i helgen som kommer och förhoppningsvis får vi sedan en snabb affär.

Och om inte det går utan vi Måste ha kvar kåken ett år till, ja då kommer inte vi klaga, då tillbringar vi nog semestern där

Första anhalt blev att åka ut till Boo slott tillsammans med Sten och Birgitta för att se hennes gamla trakter. Därefter blev det tacomys hos familjen Gråberg och deras lilla kille  John, även kallas John-John.

Underbara killar att se och kanske ännu roligare deras mödrar som hjälper dem med interaktionen med varandra

Det känns lite söndagspromenad över det hela, lite planlöst spatserades utan något riktigt mål, det som kommer upp får styra.

Före...

Idag har jag gjort slag i saken och friserat mig. Eller inte jag utan Mr Barber Big T som har sin lilla salong på söder i anslutning till den lika dolda som trevliga butiken Sivletto. Jag anlände den lilla salongen med god marginal och blev ombed att gå ner till nämnda butik som låg dörr i dörr för att betala.

Silvettos entré

Jag gick till nämnda dörr som var det enda som vittnade om att något fanns där och det gjorde den dessutom med texten “Closed”. Jag öppnade dörren och möts av ett otroligt litet utrymme med en lika liten spiraltrappa. Jag krånglar mig ner samtidigt som jag gläds åt de 5 förlorade kilona då de troligtvis hade utgjort skillnaden för att jag inte skulle ha tagit mig ner i lokalen. Väl nere möts jag av en gigantisk affär med en känsla av att ha blivit sparkat rakt tillbaka i femtiotalets USA. Grymt coolt ställe som är väl värt ett besök. Jag ska definitivt gå dit igen för att botanisera lite.

...vägen ner till Silvetto..

Efter att jag betalt återgick jag till Big T som gjorde skäl för namnet både kroppsligt men också för det amerikanska i namnet. Att klippa sig på denna eminenta shop innebär att man går all in american style. Det är bara att glömma att du kan sitta och titta dig i spegeln och kontrollera vad som pågår. Spegeln är bara ett i raden av verktyg och inget för den egenkära narcissisten. Istället vänds du ut mot salongen för att delta i eventuellt samtal som pågår mellan kunderna.

...och väl nere, en rejäl affär.

I denna position frågar Big T hur jag vill bli klippt och jag säger något i still med “Snyggt, jag vill se respektabel ut” varpå han lika snabbt som han förklarat hur han tänkt sig, påpekar att han inte är så bra på att förklara men han tror det blir bra. Sedan satte han igång, det var inte en kotte i butiken så jag hade inte ett dugg för att jag satt och blickade ut mot kundutrymmet. Fick dock en hel del goa samtal då denne man visade sig härröra från samma hemtrakter och en hel del att tala om.

Efter...Väldigt corporate

Väl klar så var det lite som att vara med i något “gör-om-mig-program” på fyran med skillnaden att istället för en botoxpreparerad Babsantyp som snurrade runt stolen så var det en man vars armar, hals och ansikte förde tankarna till ett vandrande konstgalleri.

Jag blev grymt stylish!